Lillla blomman har fått snuva. Och så den där dumma astman med. Tungt att andas. Jobbigt med allt. Hungrig blir man. Men inget får man i sig. Törstig av allt flåsande. Duktigt tar hon sina mediciner. Men humöret det är det inte mycket med. Snart vänder det. Det vet vi. Vi gör så gott vi kan. Vi puffar på.
Farligt är det att sitta uppe på natten och läsa bloggar. Speciellt om råkar hamna hos Erteblomsten. Vilka fina skor. Duckfeet. Danska röda fina sandaler. Såna vill jag ha. Tänk att få gå iklädd ett par röda vackra ankfötter till Valborgsmässoelden imorgon. Tyvärr kommer det inte hända för mig eftersom återförsäljare saknas där jag bor. Men finfina är skorna. Sätter upp dom på önskelistan. Ha en fin helg. Dröm söta drömmar. Kram Anna 
Syr på nästa docka efter antropologiprofessor Viola. Tänkte denna skulle bli lite ljuvare. Men det vet man aldrig så noga vart dockorna tar vägen. De lever ofta sitt eget liv. Tränar på virkning med. Körsbär som det är tänkt att nya dockan ska ha i sin basker. Vi får se hur det blir med den saken.
Finfina nyheter i butiken från Kånkarong. Det är coola kepsar, sötaste små babyhättorna, förklädesklänningar och klänningar till lite större tjejer som nu pryder sin plats i butiken. Det ska även ut i webshopen. Så fort det hinns med. Så länge är den som har vägarna förbi Nygatan välkomna in och ta en kik. Allt gott. Kram Anna 
Struntvädret fortsätter. Så gör pysslandet. Sorterar knappar och syr en massa små filtväskor. Funderar på att utveckla dekorationen. Kanske på alla. Eller på några. Eller så blir dom som dom var förut.
Detta var det sötaste mammagumman sett på länge. Emylittles söta söta mössor, dreggellappar, klänningar och annat. Gulliggulligt sötisöttt. Finns till försäljning hos KoKoBello. 
Mammakroppen är av ett slitstarkt slag. Den har verkligen tjänat sitt syfte. Burit, fött, ammat och burit barn. Och jobbat hårt i vården har den också gjort. Vi är egentligen rätt goda vänner. Mammakroppen och jag. Nu börjar jag tänka på framtiden. Alla de år vi har kvar tillsammans innan det är dags att lägga sig med näsan i vädret. 30 minuter om dagen har jag bestämt mig för att investera i vår gemensamma framtid. Det är lite klurigt att få till med eget företagande och en stor familj. Men det ska gå. Vi får hjälpas åt och avsätta den lilla tid det krävs. 30 min om dagen...
Vet inte hur eller varför. Men mammagummans blogg har haft lite tekniska problem idag. Och då passade alla kommentarer i tidigare inlägg på att försvinna. Det gjorde mig riktigt ledsen. Jag tycker så mycket om alla fina kommentarer som trillar in. Så jag passar på att tacka för alla era fina kommentarer samtidigt som jag ber om ursäkt för att de är borta. Hoppas på och ser fram emot nya. 
För en som är mönsterdyslektiker och inte klarar av att följa en bruksanvisning kommer det att bli en stor utmaning att virka sig igenom Erica Laurells härliga virk-kit i ekologiska garner. Men jag tar det som en utmaning att kunna bjuda på hemvirkad semla nästa fettisdag. Virkkiten säljs förstås i egna butiken. Där jag även kommer att kunna beskådas med ett garnnystan under armen det kommande året. Ha en härlig dag i solens sken. Kram Anna 
På vår gårdsplan växer ett enormt päronträd. Kanske ett vårdträd. En kvarleva från förr. När andra bodde här. När vårt hus var det sista innan staden tog slut och landet tog vid. På en väl utvald plats, lite vid sidan om det enorma päronträdet. Har vi planterat ett eget träd. Ett väl valt träd. Ett träd vi hoppas ska slå rot och vilja växa. Sprida glädje sen när vi inte längre bor här. Vårt träd. 
Det är något härligt förväntansfullt i luften just nu. Det är faktiskt längre och ljusare dagar trots regn. Skir grönska på fönsterbrädet. Fullt av växtkraft under de murkna fjolårslöven som ligger som ett skyddande täcke över våra rabatter. Och så var det trädgårdsmässa i helgen. Sättpotatisar och lite annat inhandlades. Mammgumman och pappagubben börjar slänga längtansfulla blickar mot den lilla odlingslott som finns på bakgård. Längtar efter att den sista snön ska ge med sig. Att jorden ska reda sig. Att det ska bli tid att börja gräva. Alldeles snart. Vilken dag som helst. 
En sån fin påskhelg vi haft. Så mycket tid tillsammans. Så god mat har vi ätit. Och så lite godis förstås. Och så hittade solen hit till oss. Och så har vi tapetserat i småflickornas rum. Riktigt flickigt. Lite retro. Väldigt fint. Nu ligger dom där och knoppar. Mamma och pappas små knoppisar. Sen så har vi gjort en annan riktigt fin sak. Vi har varit och inhandlat en alldeles speciell liten växt. Vi har till och med fått ner den i jorden idag trots nattens snöande. Mer om det en annan dag. Nu ska mammagumman göra som de små. Gå och lägga mig. God natt. 
Dagens boktips: Växa - inte lyda av Lars H Gustafsson. Lars H har funnits med i mitt föräldrarskap ända sedan begynnelsen. Detta tack vare att Lars´bok Leva med barn delades ut på BVC när äldsta sonen var bebis. Jag undrar än idag om BVC-skötersorna läste boken. Jag gjorde det i alla fall och det mycket noga. Läste, lyssnade och lärde. Tog till mig hans synsätt på barn och barnuppfostran som passade som hand i handske på min egen människosyn. Nu kommer Lars ut med en ny bok. Här kan du läsa mer om den och det synsätt Lars representerar. Lars är, efter många års erfarenheter som barnläkaren som tar barnens parti, klok som en bok. Mammagumman tipsar och boken kommer naturligtvis att kunna köpas i KoKoBello. 
Mammagumman önskar Glad Påsk. Drömmer om värmande solstrålar. Några timmar ute i trädgården och alldeles lagom mycket godis och mat i magen. Allt gott!
Lördagen den 27 mars kl 20.30 genomförs vad som kallas världens största klimatmanifestation. Genom att släcka lampan en timme visar du ditt stöd för klimatet och samtidigt uppmanar du makthavare att agera i klimatfrågan. Mammagumman vill samtidigt passa på att påminna om det individuella ansvar vi alla har i frågan, varje dag och i varje handling. Inte minst som konsumenter. Tänk och konsumera klimatsmart så bidrar du till en bättre framtid för dig själv, dina medmänniskor och vår gemensamma jord. Och så är det så härligt med solen som skiner! Kärlek till er alla. Love and peace och allt sånt. 
Ljuvligt ljus. Värmande väder. Fina färger. Glädje och sånt. Har börjat på mitt lilla stickprojekt. Och så har jag gjort iordning ett påskris som jag hittade i en fin blogg. Det pryder skyltfönstret vid sidan om nya härligt karamelliga danska klänningar. 
Denna helg har ägnats åt att fylla på. Med närhet. Kärlek. Energi. En mycket välbehövlig paus. Vi har haft det bra. Det är gott.
Den här boken tyckte jag mycket om när jag var liten. Kommer inte ihåg handlingen. Men bilderna. Jag ser nu att det är favoriten Ingrid Vang Nyman som illustrerat. Jag tyckte det såg så väldigt mysigt ut med alla barn och vuxna huller om buller. Huller om buller lever vi nu med alla våra barn. Varje morgon ligger vi i sängen och läser bok. Kanske läser vi den här. Eller någon annan. 
Jag har nog aldrig riktigt tänkt på det förut. Mitt hem är ett vintagehem. Har alltid älskat allt från förr. I min barndom tillbringade jag en massa tid hos min fantastiska farmor. Med hennes bäddjackor, pudervippor, gammaldagsa parfymer och handsydda sidenklänningar. Min farmor var en mycket tjusig dam. Min pappas mamma. I fredags var pappas begravning. Sorgligt och svårt. Men också lite fint mitt i allt det svåra. Helgen har varit både upp och ner. Tittade i fotoalbum med bilder från förr. Min pappas barndom. Min lilla pappa. Min barndom. Mina rötter bakåt i tiden. Mitt hem är fyllt med saker från förr. Från min barndom. Från mina föräldrars barndomshem. Söndagen ägnades åt kombinerad städning och omfixning hos småflickorna. Skåpet är min farfars. Stringisarna min mormor och morfars. Sänglampan likaså. Dockskåpet kommer från mamma. Stora nallen är min. Saker från förr.
Imorgon håller vi stängt för att fokusera. Imorgon är det begravning. Imorgon är en jobbig dag. Så där är det. En del av livet. Alla gör det. Så är det. Det är en del av livet. Och det är svårt. 
