Kärleken till ett hus

Helgfrid i huset efter en vecka som varit trist och grå och med alldeles för trånga luftrör för att det ska kännas riktigt bra. Barnen är ok men jag har inte varit bra. Nu börjar det väl lätta något och det är skönt. Så pass att jag städat lite och plockat undan lite och sånt där som är trivsamt och inte så ansträngande. Så när jag går här och pysslar slår det mig hur mycket jag tycker om detta hus. Vårt hem. Så skönt det är. Inte samma golv i knappt ett enda rum. En massa rum. Fullt med prylar och liv. Underbara små och stora varelser. Tänkte mig på att försöka fota och dela med mig, men jag har så svårt för det. Dels att fota och få till det. Men också att visa. Jag tänker vem vill se. Fast jag tycker om att se andras hem så känns det inte bra att visa upp vad vi har. För vi har det faktiskt himla fint. Det är säkert och inte ljug. Fullt med sånt som visas upp både här och där. Sen skyller jag på att dagen gick och solen försvann och det var svårt att fånga hela härligheten på bild. Så varsågod! Här är den lilla tummetott som blev över. En överfull klädförvaring i hallen. En symbol för det som är vårt hem. Hela huset är fullt med vänner och familj och luften är fylld med musik från rockbandet som har sin replokal i sonens rum. Sol är det inte ute. Men det är det inne. Och sol är det i hjärtat och det är det också i sinnet. Jag önskar alla mina vänner och alla som jag känner en god helg och frid i sinnet!

Mammas lilla hjärta

Lilla storasyster har bestämt att det är mors dag idag. Denna lilla bukett med höstaster och lavendel står nu på mitt sängbord och värmer mitt hjärta.