Sch! Säg inget...

Pappagubben är där uppe och viker tvätt. Själv är jag nere i köket och låtsas att jag surfar och bloggar och annat. Men egentligen håller jag på och förbereder något i smyg. För imorgon firar vi pappagubbens födelsedag. Det skrivs en hel del om kärleken till barnen i den här bloggen men det finns en till här hemma som jag är rätt kär i och det är min alldeles egen lilla pappagubbe. Utan honom vore inget av allt det det andra möjligt. Så känns det i hjärtat och så hoppas jag att det förblir. Lova att inte skvallra till honom nu. Jag ska se till att han är långt ifrån husets alla datorer tills det är dags att nattinatta. Och imorgon blir det födelsedag. Hurra!