Så här många ungar har jag. Var sin ljusstake har dom fått. Lisa Larsson har designat och morfar har presentat. Fyra ungar har jag. Jag tänker ofta att jag lätt skulle kunna ha fyra till. Dom är mig så kära. Dom är det bästa jag gjort. Alla fyra var för sig. Så lätt att jag skulle kunna ha fyra till. Tänk att få bära och föda. Det är en ynnest. Varje barn är en gåva. Det är så jag ser det. Men ibland. När man ska iväg eller är hemma. Mjölk ska handlas. Kylen skall fyllas. Maten skall lagas. Toaletterna ska städas. Alla fyra vill olika saker och allt ska hinnas med då kan det kännas som om det är svårt att hinna med. Att hinna se. Hinna bekräfta. Hinna med att se dom växa upp. Hinna med att följa. Då kan det kännas som om bägaren är fylld till bredden och lite till. Sen blir det adventstid och ljusstakarna kommer fram. Och då plötsligt ser jag det framför mig helt konkret. Fyra ungar har jag. Fyra ungar har jag burit och fött. Fyra helt olika individer. Lika olika som ljusstakarna. Fyra är dom. Och dom fyller mitt hjärta till bredden. Kärlek önskar jag alla i adventstid!
4 kommentarer:
Vackert beskrivet och jag kan bara instämma i det du säger aven om mina bara är hälften till antalet!
Kram på andra advent!
Så fina tankar om dina fina barn...förstår att många kvinnor tycker att barn är något fantastiskt.
Kram till dig på andra advent:)
SÅ fint du skrivit om dina barn Anna! Jag blir lite rörd. Känner igen rikedomen man kan känna och tröttheten man också kan känna när man inte hinner med. Jag har tre barn.
lyllos dom som har en mamma som du, sån vill jag också bli när jag blir stor! :-)
Skicka en kommentar