tisdag 9 juni 2009

Växtkraft

Först har man dom inte. Sen får man dom till låns. Sedan har man dom ett tag. Tiden går och vardagen tar vid. Dom växer. Man bråkar. Dom trotsar. Man kämpar och man utvecklas. Och så går åren. Så stannar man till ett ögonblick och kikar på dom lite i smyg. Och så tänker man; vilket under! Tänk att dom finns. Vilken skatt. Jag är så tacksam!

3 kommentarer:

Therese sa...

Åh så vackert och så sant! Det är en verklig skatt!♥

SiriR sa...

Nydelige bilder og fine ord:)

Gnistrande snö sa...

Instämmer med Therese så vackert skrivet och så sant. Superfina bilder, särskilt den första :-)

Kram