Gott Nytt År

Äntligen! Äntligen nyår! 2010 here I come! Äntligen dags att på riktigt spela bästa sången någonsin. Ta sin käresta i hand och skaka loss på vardagsrumsgolvet. I will be with you again. Yeaaahyeah! Men kan det bli bättre? Ha ett riktigt gott nytt år. I kväll och hela året. Ta hand om dig. Kärlek!

Teaterbesök

Och så har vi varit på barnteater också. Vi såg Så gör prinsessor på Boulevardteatern. En varm och småtokig historia med fint budskap. Alla kan vara prinsessor och prinsessor kan gör allt dom vill. Absolut värt ett besök. Pjäsen spelas några gånger till, men om man kan få biljetter eller om allt är slutsålt det vet jag inte. Men mammagumman tipsar ändå! Ring och kolla! Gå och se!

Månen är full...

Vad är det nu för gryniga bilder hon kommer dragande med? Det undrar förmodligen vän av ordning. Det enkla svaret är att det är månen som lyser som om den var full. Så full. Så full. Hela vår gårdsplan svämmar över av silverljus. Det är rätt fantastiskt. Värt att fotografera. Men ack så svårt med min älskade lilla vän. Så det fick bli så här istället. Lite gryn och så något som skulle kunna vara precis vad som helst. Men jag vet ju att det är den galet lysande månen. Som gör att vår gårdsplan svämmar över av silverljus. Så det bjuder jag på. God natt. God natt. Och sov så gott!

Jul jul strålande jul!

Julen i år blev ju lite hit och dit. Mycket pga av att december blev dubbelarbetets månad. Annars brukar advent användas till att vänta. Vänta på julen. Vänta på lov. Vänta på att året skall vända och att ljuset skall komma åter. Årets december sa bara svosch och så vart det jul. Pappagubben och alla barnen fick sköta julstöket i fred. Och lika bra var det. Aldrig har barnen varit så glada och nöjda och tindrat så med ögonen. Fast att jesubarnet låg nerpackad i en låda i skrubben. Julkorv saknades på julbordet. Pepparkakorna var köpta och vi inte hade ett enda rött ljus i ljusstakarna. I stället hängde vi ljuslyktor i takkronan och köpte tulpaner i bukett. Fint som snus har vi haft det. Lugnt och skönt. Vi hade till och med turen att få ha en liten julkatt inneboende och som tassat omkring och spridit trivsel med sitt ständiga spinnande. Vilken lärdom skall jag dra av detta? Förmodligen att jag borde lära mig att hålla fingrarna i styr när det gäller att administrera familjens högtider. Undrar om jag kommer i håg det nästa år?

REA-shopping or not.....

Fick hem en himla massa reklam för mellandagsREA hos diverse olika elektroniklador. Tog en tur med siktet inställd på en systemkamera. Det har jag längtat efter hela hösten eftersom det är rätt knepigt att fota till webshopen och annat med den lilla kompakta jag har. Men så när jag stod där i suset och duset och kollade priser så kom jag på hur det var förr i världen när man faktiskt använde systemkamera jämt. Kameran i axelband. Båda händer krävdes för att fota. Ajaj och ojoj till barnen - inte förstöra objektivet. Så jag drog faktiskt öronen åt mig. Jag vill inte längre ha en sån. Istället har jag ställt siktet högre! För nu längtar jag istället efter småkamerornas drottning. En liten smutt olympus i 10.000 kronors klassen. Men så bra! Då spar jag pengarna och har en ny dröm att sikta mot och allt är ungefär som vanligt då. Status kameraquo. Och så vet jag vad jag ska ödlsa mina första 10 000 kr på om jag vinner en miljon eller två. Livet går vidare....

God Jul!

Just nu kikar alla utom mammagumman på det här. Julmaten puttrar på spisen och tomten skall visst vara på väg. Kikar in här och hälsar en riktigt fin jul till alla och envar. Kärlek. Fred. Frid och God Jul!

Dan före dan...

Så är det alldeles om några få minuter bara dan före kvar. Sen är det julafton. Det känns fint. Verkligen mysigt. För ovanlighetens skull är allt redan klart. Granar finns det tre av. En ute. En i flickornas rum och en som står på trappan och vill in. Skinkan är kokt. Paketen inslagna. Lugnt och skönt i huset. Vi brukar alltid göra allt sista kvällen. I sista minuten och rätt hysteriskt. Men imorgon ska jag inte vara hemma så vi har passat på att ligga en dag före vår vanliga rutin. Granarna hämtades av pappa och småflickorna ute i snötäckt skog. Pappagubben har berättat hur lilla storasyster högg och bar granen till bilen. Kånkade in den i huset och klädde den med hjälp av storebror och lillasyster. Och se så fin den blev! När trötta mammagumman kom hem möttes hon av en näpen syn. I rummet där den står så snarkar två små flickor. Julstjärnan hänger i fönstret. Till och med julstrumporna hänger på plats. Hjärtat smälter så fint är det. Och sånt ger ju kraft. Så morgondagen som är dan före dan den kommer gå som en dans det är jag säker på. Så är det snart jul och det ska bli fint. Snön ligger ju alldeles tung på taken och mammagumman är fortfarande vaken.

Äsch då...

Detta ska nu lämnas ett tag till landstingets förmån. Helgen som kommer ska ett antal eftersläntrande arbetspass avverkas på min gamla arbetsplats på ortopeden. Känns väl sådär kul. Men det är bara att bita ihop och beta av. Snart är den här helgen över. Har bullat upp i butiken med man, vuxna barn och syskonbarn så kunderna kommer vara väl ompysslade. Men jag kommer att sakna mitt lilla varuhus. Så är det...

Det är något magiskt ändå

Vet inte riktigt vad det är. Men såna här härliga snöfall där snön lägger sig som ett tungt täcke över allt. Det är speciellt på något sätt. Lite magiskt och sagolikt. Alla såna snöiga dagar och kvällar slås ihop till en räcka fantastiska minnen. Från förr och från nu. U2´s War går på repeat i huvudet och det känns som om livet är till bredden fyllt av möjligheter. Vilken tur pappagubben har med vädret på sin födelsedag. Han fick det vackraste av alla. Tung snö som faller och U2 på repeat i mammagummans skalle. God mat fick vi också och marsipantårta på sängen med alla fyra barnen i en stor hög. En bra dag helt enkelt. Som blir till ett magiskt minne med hjälp av detta snöande. Hoppas han är nöjd med sin dag. Det är jag. En fin dag.

Sch! Säg inget...

Pappagubben är där uppe och viker tvätt. Själv är jag nere i köket och låtsas att jag surfar och bloggar och annat. Men egentligen håller jag på och förbereder något i smyg. För imorgon firar vi pappagubbens födelsedag. Det skrivs en hel del om kärleken till barnen i den här bloggen men det finns en till här hemma som jag är rätt kär i och det är min alldeles egen lilla pappagubbe. Utan honom vore inget av allt det det andra möjligt. Så känns det i hjärtat och så hoppas jag att det förblir. Lova att inte skvallra till honom nu. Jag ska se till att han är långt ifrån husets alla datorer tills det är dags att nattinatta. Och imorgon blir det födelsedag. Hurra!

Grattis en son är född!

Äldsta storebror fyller år. Vi kunde inte hålla oss utan var bara tvugna att prova att skicka iväg några Khom Loy i slaskiga vinternatten. Fyra unga vuxna. Två föräldrar. Tre Khom Loy. Stora och fina gav dom sig i väg upp i himlen och försvann. Fint lätt och glatt. Nitton år har jag varit mamma nu. Det känns gott!

Idag är det dags. Större än julafton!

Idag är det då dagen D. D som i disputation. Klicka på bilden för mer information om den. Vi har ett tufft körschema med fullt ös i butiken. Disputation på dagen. Fest på kvällen och så alla sex familjemedlemmars alla olika behov och aktiviteter på det. Bland annat har vi en födelsedag i morgon att förbereda lite för. Men vad tusan! Denna utmaning skall antas med glädje! Hur många gånger i livet kommer vi att få vara med om något liknande? Det är bara att ta det som det kommer. Ta fram mumintrollet i sig och låta allt lösa sig längs vägen. Önskar alla en fin dag. Själv ska jag jobba på det!

Annat på nätet...

Mammagumman bloggar det är ju numera allmänt känt. Men det finns andra finurliga personer i min närhet som är representerade på internet:

*Först ut är min syster. Min syster som doktorerar i statsvetenskap. Imorgon ska hon prata i radio på P1 och på fredag är det disputation. Det är därför jag köpt mig min ståtliga kofta...

*Den andra personen är finafina Suss som bakat en toktårta som idag låg på Aftonbladets förstasida på nätet. Knasig va?

Jag är rätt stolt och skryter lite här bara så ni vet. Bilderna i inlägget föreställer olika pusselvarianter av ett pyssel som vi säljer i KoKoBello. Regnbågsalamanderpussel med oändligt antal möjligheter. Bara fantasin sätter stopp. Och fantasi har uppenbarligen sonen som pysslat ihop bilderna av pusslet...

Så bra man kan ha det

Alldeles just nu premiäreldas det i vårt sedan i somras nya sovrum. Det som är ett gammalt kök. Med vedeldad järnspis och allt. Varje kväll vi ska lägga oss och det är kallt har jag sagt att vi borde elda lite på kvällen för att lakanen skall kännnas lite mindre iskalla. Och idag så tog jag tag i saken. Och vilket vackert drag i den spisen. Jus nu sprakar en björkklabbe så vackert där inne. Strax dax att krypa ner i varma sängen.

Vanliga veckan...

Det är inget att skämmas för, alla har den. Men vanu då då? Är det samma inlägg nu igen? Nej det är det faktiskt inte. För nu snackar vi Odd Molly-kofta. Nu finns den även i min garderob. Lite crazy var jag i alla fall som köpte den oranga varianten med cerise rosettsnörning istället för den blå. Men det är ju så att jag ska på en alldeles speciell tillställning på fredag och då tänkte jag att denna kofta kunde vara ett passande attribut. Och det är inte Formexmässan jag snackar om i alla fall...

Hellre än bra är också bra...

Alla gör det! Inget att skämmas för. Hela Sverige gör just nu pepparkakshus. Så gör vi även i det mammagummiska residenset. Mammagumman och lilla storasyster pysslar så det står härliga till två kvällar på raken. Det kavlas. Deg äts. Det gräddas. Trasiga pepparkakor äts. Det limmas med socker. Kristyr blandas. Och äts. Och "viola" - ett pepparkakshus! Och så rasar halva taket in så vi får vända på huset och inte minst äta upp det rasade taket. Fönster och dörrar är visst lite för små för att vi ska få in några värmeljus. Vi får hålla tillgodo med yttre belysning. Men nu pryder det sin plats på pianot. Årets upplaga modell spökhus från norr!

Några nyanser av rosa

Kors i taket! Jag har sytt! Till butiken förståss men i alla fall. Föll pladask för den lilla knasiga räven med luva i design av Lotta Kühlhorn. Fick kombineras ihop med Tampellahjärtan för att räcka till på längden. Täcker för en massa rufs som står under bordet ägnat espressomaskinen i mina drömmar. Symaskinen var mer än lovligt sur så den får åka på service eller SPA. Annars har vi fått in rosa i olika varianter. Bettinas ljuvliga tovade ljusslingor, gräddbakelsekjolar och så smycken av sötvattenpärlor från Solius. Jag hinner inte få ut allt i webshopen just nu. Men om du är intresserad av att köpa något jag bloggar om är det bara att maila kontakt@kokobello.se.

Allt gott!

Andra advent

Så här många ungar har jag. Var sin ljusstake har dom fått. Lisa Larsson har designat och morfar har presentat. Fyra ungar har jag. Jag tänker ofta att jag lätt skulle kunna ha fyra till. Dom är mig så kära. Dom är det bästa jag gjort. Alla fyra var för sig. Så lätt att jag skulle kunna ha fyra till. Tänk att få bära och föda. Det är en ynnest. Varje barn är en gåva. Det är så jag ser det. Men ibland. När man ska iväg eller är hemma. Mjölk ska handlas. Kylen skall fyllas. Maten skall lagas. Toaletterna ska städas. Alla fyra vill olika saker och allt ska hinnas med då kan det kännas som om det är svårt att hinna med. Att hinna se. Hinna bekräfta. Hinna med att se dom växa upp. Hinna med att följa. Då kan det kännas som om bägaren är fylld till bredden och lite till. Sen blir det adventstid och ljusstakarna kommer fram. Och då plötsligt ser jag det framför mig helt konkret. Fyra ungar har jag. Fyra ungar har jag burit och fött. Fyra helt olika individer. Lika olika som ljusstakarna. Fyra är dom. Och dom fyller mitt hjärta till bredden. Kärlek önskar jag alla i adventstid!

Ingen hästdroska med Johnny Depp kom farande igenom dimman fast man skulle kunna trott det. Istället kom det kallväder. Så vackert. Vilken skillnad. Det som tidigare var grått och blött och lite skitigt ser nu pånyttfött i sin nya isiga klädnad. Varma kläderna är på tvätt efter lervandring med två små flickor genom ljustunnlarna ute i ytterjärna. Den bästa ljusfesten på flera år. Riktigt magsiskt. Det tyckte Malva med och slängde sig i leran och ville bli buren. Så uppjagad blev hon av allt som brann och mörkret och sången och allt annat. Liv stöpte ljus och kransar till alla dörrar inhandlades. Annars går livet just nu sin gilla gång som butiksinnehavare. Och många är det som har vägarna förbi vår finafina butik. Fint och spännande är det. Glädje som bubblar. Gott!